Nu när vi går mot mörkare tider (ja, egentligen vänder det ju redan vid midsommar) börjar det bli dags att fundera över det här med julklappar. När jag frågade vad en yngre familjemedlem önskade sig fick jag svaret "ett barbiehus, en barbiebil, tre barbiekillar och tio barbietjejer". Det finns väl en överhängande risk att de betydande likviditetsproblem som redan finns i Bolaget Moster Anna kommer att förvärras ytterligare om samtliga dessa önskemål ska tillmötesgås, men vi får se vad tomten lyckas åstadkomma.

Själv önskar jag mig diesel och tröjor med fräcka tryck, gärna med djurtema. Jag skulle även vilja ha 2+1-väg hela vägen mellan Oskarshamn och Västervik, men det kan nog vara svårt att skaka fram med så kort varsel (önskade mig det i födelsedagspresent också men vann inget gehör).

Reine

En mycket lugn dag har passerat. Först övertid på jobbet, därefter tvätt och Skilda världar. Ganska skönt. Man skulle kunna säga att denna lördagen står i bjärt kontrast till förra helgen. Då gick det inte lika lugnt till. Sådant här ska man ju egentligen undvika att nämna i sociala medier, men jag gör det ändå. Jag gillar ju att väcka anstöt.

På fredagen skickade jag ett sms till min gode vän och vapendragare Reine och frågade om vi skulle ses på lördagskvällen. Han tyckte det var "en fantastisk idé" (så naivt). Planer om att dricka whisky och lyssna på All saints (90-talsbandet ni vet) smids. När han dyker upp strax efter 19 för att hämta mig är jag redan rejält glad i hatten. Jag har nämligen tidigare under dagen deltagit i en annan trevlig sammankomst och låtit mig väl smaka av såväl vin som gin&tonic, och kände mig därför mycket uppsluppen och optimistisk inför framtiden.

Reine försöker hålla god min men jag vet inte hur imponerad han egentligen var av mitt tillstånd. Reine har ofta en diplomatisk approach till det mesta så det kan vara svårt att läsa av sådant. Inte blir det lättare när man har druckit en årsförbrukning Wild boar's rock. Vi åker vidare till ett lokalt hamburgerhak där en gemensam vän till oss jobbar. Jag frågar tjejen som tar emot beställningen om vännen möjligen finns på plats, vännen dyker sedan upp i luckan och jag bedyrar min kärlek och kastar slängkyssar. Vännen verkade mycket glad över det spontana besöket, vi får vår mat och åker hemåt. Sedan är det lite diffust, men jag vet att jag på något sätt hamnade i dispyt med Ellie (katten som bor hemma hos Reine och hans trevliga sambo). Vi drack whisky och lyssnade på All saints som planerat. Min konversation lämnade nog dock en del i övrigt att önska, men om detta vet jag egentligen mycket lite.

Ibland tycker jag synd om mina vänner. Det kan inte vara lätt att umgås med någon som beter sig som en babian. Men de är väl vana. Just Reine har jag känt sedan högstadiet. Vår vänskap inleddes med att jag gjorde narr av hans gångstil. Han gick ju så väldigt framåtlutad. "HAHAHA, DÄR ÄR HAN!" vrålade jag så fort han kom lufsande i korridoren. Givetvis ett fullständigt oacceptabelt beteende. Häpnadsväckande att vi ändå blev vänner. Men jag är glad att vi är det. Vi har varit med om så mycket roligheter. Jag glömmer aldrig den gången vi festade så till den milda grad att hans byxor fattade eld. Det var tider det.

Omtag

Hej svejs in the lingonwoods, som min vän Reine skulle uttryckt det.

Ja, jag tänker börja blogga igen. Omtag, som de alltid gapade på de där skitnödiga spexen man var på i Lund, när de ville höra samma falskång om och om igen (oklart varför).

Förr i tiden fanns det ett forum som hette Lunarstorm. Där brukade undertecknad författa kritikerrosade dagboksinlägg, lika mytomspunna som Loch Ness-odjuret. Man kan säga att det var embryot till min senare bloggkarriär.

Min förhoppning är att jag med denna blogg ska lyckas återupprepa tidigare succéer. Jag är givetvis medveten om att jag nu lägger ribban på exceptionellt hög nivå, men man måste ju ha mål. Låt oss inte glömma att jag tagit mig runt Stockholm marathon vid inte mindre än två tillfällen, överviktig och otränad. En än större bedrift torde dock vara att jag idag lyckades besöka tre klädbutiker, utan att köpa ett enda plagg. Denna bedrift kan rentav beskrivas som större än månlandningen.

Nu måste jag sova. Återkommer imorgon.