Något som slog mig tämligen omgående när jag började surfa runt på dejtingsidan är att det är ytterst få som sticker ut från mängden. Troligen finns det en färdig mall någonstans. Följande är standard:

En är öppen, glad, positiv och har nära till skratt.

En älskar att resa. Och då pratar vi inte om en sketen charter till Aiya Napa utan gärna avancerad backpacking där en lever ihop med urbefolkningar i djungeln, bajsar i ett hål i marken, blir biten av exotiska insekter och svettas ymnigt. Eller någon storstad. Ja, egentligen vad som helst, bara det inte är svennebanancharter.

En har också tröttnat på att hänga på krogen men Gud förbjude om en framstår som en torrboll som hellre sitter hemma än springer runt på lokal, nejdå, visst vill en gå ut, men då till "en trevlig pub för god mat och några öl ihop med vänner".

Tror inte ens jag behöver nämna hur oerhört vältränade karlarna är på det där forumet. De har en sådan satans välutvecklad syreupptagningsförmåga att det finska längdlandslaget skulle bli gröna av avund om de fick höra talas om det.

Sist men inte minst. Det lagas mat. Oj, så det puttrar hemtrevligt i grytorna.

Vad driver dem? Hur orkar man med att vara så skitnödig hela tiden? Lactulose ska enligt uppgift smörja även den hårdaste av magar.